Nyheter

Säsongen 2012 – NFC South

NFL Supporter ger sig åter på att tippa ligans divisioner. Nu har vi kommit till den jämna NFC South. Det var riktigt tufft att ge sig på den här divisionen som innehåller fyra spännande lag.

NFC South. Det är nästan så att man får lite ont i magen när det har blivit dags att tippa den här intressanta divisionen. Det är vilt och galet anfallsspel med passningar i fokus. Det är en ny herre på täppan varje år och det är alltid lika svårt att förutspå vilket lag det kommer att bli som tar hem förstaplatsen. Det är fyra duktiga quarterbacks i Drew Brees, Matt Ryan, Cam Newton och Josh Freeman som alla har många goda år framför sig i NFL.

Det snackas mycket om de här fyra lagen. Om Saints är det mycket negativt efter ”Bounty”-skandalen. Buccaneers har gjort några riktigt intressanta värvningar. Falcons ska gå över till ett mer passorienterat anfallsspel och fasa ut Michael Turner, running back. I Carolina handlar det mest om Cam Newton och huruvida han kan undvika att ta ett steg tillbaka efter ett lysande första år.

NFC South 2011/2012 (vinst-förlust)

New Orleans Saints: 13-3
Atlanta Falcons: 10-6
Carolina Panthers: 6-10
Tampa Bay Buccaneers: 4-12

Kort om divisionen

NFC South är en ung division som snickrades ihop 2002 då ligan expanderade. Divisionen kallas ibland för ”Nascar Division”, eftersom flera av lagen kommer från samma region där den populära bilsporten huserar. NFC är och har alltid varit väldigt konkurrenskraftig och det är den enda divisionen, sedan 2002, där alla lag har tagit sig till ”the Conference Championship Game”.

Vinnare av NFC South

2002 – Tampa Bay Buccaneers
2003 – Carolina Panthers
2004 – Atlanta Falcons
2005 – Tampa Bay Buccaneers
2006 – New Orleans Saints
2007 – Tampa Bay Buccaneers
2008 – Carolina Panthers
2009 – New Orleans Saints
2010 – Atlanta Falcons
2011 – New Orleans Saints

Prognos för säsongen 2012

1: Atlanta Falcons (13-3) kommer att nå mycket mer av sin potential den kommande säsongen. Under Mike Smith, huvudtränaren, och med Matt Ryan, quarterback, har Falcons varit framgångsrika. Särskilt på hemmaplan. Men de har inte lyckats att ta det sista steget och gå långt i slutspelet. Många hävdar att de har fått rampfeber. Visst har Matt Ryan och det vanligtvis så effektiva anfallsspelet inte nått samma nivå som i grundspelet men man ska också komma ihåg att Falcons har fått möta Packers och Giants i slutspelet de senaste två åren. Båda gick sedan vidare och vann Super Bowl. Men visst måste man höja nivån om det ska bli något slutspel att tala om.

Jag tror på Matt Ryan. Faktum är att han är något av en personlig favorit. Det är sättet som han styr sitt lag som imponerar mest. Förutom Peyton Manning så är det väldigt få andra quarterbacks som mer effektivt läser vad försvaret gör och ändrar spelet från linjen. Det är en fröjd att se Ryan och hans offensiv i deras ”no huddle offense”. Med det menas att de inte samlas för att få in nästa spel från tränarna utan att man snabbt springer fram till linjen direkt efter det tidigare spelet har blåsts av. Det gör att motståndarna inte hinner byta spelare och Matt Ryan lättare kan hitta svagheter i försvaret. Det här kräver så klart att man har en smart och spelintelligent quarterback som kan sin playbook utan och innan.

För det är anfallet som måste bära Falcons. Man har en fantastisk receiver i Roddy White och rookien Julio Jones visade förra året prov på vilken stor spelare han kan bli i NFL. Tony Gonzalez, tight end, börjar bli riktigt gammal nu men är fortfarande ett bra vapen i passningsspelet. Michael Turner, running back, har tappat lite fart och Falcons kommer att fasa ut honom och lägga mer ansvar på Matt Ryan framöver. Försvaret är hyffsat men inte mer och man har en ny defensiv koordinator i Mike Nolan. Sean Weatherspoon är en lysande ung linebacker men runt honom bli lagkamraterna äldre. Man har varit bra på att stoppa motståndarnas springspel och till i år har man förstärkt i sitt secondary. För Falcons kan det räcka att stoppa de riktigt stora spelen om offensiven gör så många poäng som man tror och hoppas på.

Sean Weatherspoon är en ung spännande linebacker i Falcons försvar. Han gjorde en bra säsong förra året men har ännu inte nått sin fulla potential. Det här är en spelare att hålla ögonen på.

Förändringar sedan 2011

Falcons gjorde inte något stort väsen av sig i free agency. Man skrev kontrakt med sina egna spelare och sparar utrymme till några av de stora kontrakt som de ska skriva nästa säsong. Men ett par intressanta värvningar gjorde de åtminstone. Falcons skrev på med linebackern Lofa Tatupu från Seahawks. Tatupu valdes in i Pro Bowl samtliga sina tre år i ligan men har de senaste åren dragits med skador och spelade inte förra året. Om Falcons får igång honom så har den 30-åriga Tatupu många goda år framför sig. Men rykten har kommit ut att han har skadat sig på träning. Frågan är hur allvarligt det är. Man skrev också kontrakt med Asante Samuel, cornerback från Eagles, som man fick billigt. Andy Reid anser att Samuel är på nedgång och han brukar kunna sånt men vad jag har sett så spelar han fortfarande på en relativt hög nivå. Man tog även in safetyn Chris Hope.

Falcons förlorade också några duktiga spelare. Den största förlusten var av linebackern Curtis Lofton. En ledare i försvaret. Man släppte också return-specialisten Eric Weems och Ovie Mughelli, fullback. I draften hade Falcons inte många val på grund av bytet för att få Julio Jones 2011. Men låt oss kika på vad de gjorde.

I slutet av andra rundan valde Falcons Peter Konz från Wisconsin med sitt första val. En stor och stabil center som troligtvis kommer att få mycket speltid redan i år. I tredje rundan blev det mer offensiv linje i form av Lamar Holmes, offensive tackle. Precis som Konz är Holmes en jätte. Båda är nästan två meter långa. Sedan valde inte Falcons förrän i femte rundan och då blev det fullback. Bradie Ewing ska ersätta Mughelli och är, förutom att han är en väldigt polerad fullback, också bra i special teams. Med sitt andra val i femte rundan valde Falcons en defensive end i Jonathan Massaquoi. En spelare med potential som behöver lite tid men som kanske kan specialisera sig på just pass rush sina första år och roteras in. I de sista två rundorna blev det strong safety och defensive tackle.

Nycklar till framgång

Falcons går dit Matt Ryan går. Man spelar lysande på hemmaplan men sämre hemma. Man har lekstuga i grundspelet men floppar i slutspelet. Nu måste Falcons ta det där steget och vinna minst en slutspelsmatch. Matt Ryan har spelat bra från den dag han kom in i NFL. De senaste två säsongerna har han 57 touchdowns och 21 interceptions. Men kan han bli ännu bättre och leda sitt lag hela vägen? Det är upp till bevis.

Följ ditt Falcons: http://www.atlantafalcons.com


2: New Orleans Saints (10-6) har haft ett tungt uppehåll. Vi ska inte tjata om Bounty-skandalen för mycket här utan fokusera mer på det fotbollsmässiga. På vissa plan hänger de dock ihop. Man kommer att tvingas spela utan sin huvudtränare Sean Payton och under de första sex matcherna även utan hans högra hand Joe Witt. Saints kommer även att få klara sig utan veteranen Jonathan Vilma, linebacker, som är avstängd hela året för sin påstådda inblandning i skandalen. Organisationen blev också av med sina draftval i andra rundan i år och nästa år. Som tur var kom Saints och stjärnan Drew Brees överens om ett nytt kontrakt innan deadline och det gör att man åtminstone delvis har återställt ordningen i laget. Låt oss titta på vad Saints gjorde förra året.

Drew Brees krossade rekord och ledde en till synes ostoppbar offensiv som snittade 34 poäng och över 470 yards per match 2011. Försvaret hade det tuffare men det gjorde inte så värst mycket. Säsongen fick ett brutalt slut när man mötte San Francisco 49ers i vad NFL.com har utsett till förra årets bästa match. Det var här svagheterna i försvaret blottades. Saints gjorde 32 poäng på ett av ligans bästa försvar men förlorade ändå matchen för att man tillät Alex Smith och 49ers rätt mediokra offensiv att göra 36 poäng på dem. På två slutspelsmatcher passade Drew Brees för fullständigt absurda 928 yards. Men det räckte ändå inte.

Saints har ett riktigt bra springspel. Det glöms bort eftersom Brees förra året kastade för mer yards än någon quarterback tidigare har gjort. Det är en lysande offensiv maskin. Man sprider bollarna till en mängd olika spelare via kreativa spel och Brees är tillräckligt bra för att spela på det här sättet. Det gör dem väldigt svåra att stoppa. Hybridspelare som Jimmie Graham, tight end, och Darren Sproles, running back, är perfekta i det här flexibla systemet. Saints är dock avsevärt bättre på hemmaplan än borta. Där snittar man 41 poäng per match och vann varje match 2011.

Försvaret var inte förskräckligt förra året men som med många av de lag som har en explosiv offensiv så blev passförsvaret lidande. Det gjorde inte mycket under grundspelet men i slutspelet så var det försvarets oförmåga att stoppa motståndarna som gjorde att man åkte ut. Roman Harper var den spelare som stod ut på ett positivt sätt. Strong safetien Harper var otroligt aktiv och hade 95 tacklingar och 7.5 sacks. Nämnde jag att han var safety? Harper har länge varit produktiv men så här många sacks brukar han inte få ihop.

Förändringar sedan 2011

Det har som sagt varit ett tufft uppehåll för Saints. Man kommer förutom de avstängda tränarna även att få klara sig utan ett par riktigt duktiga spelare den här säsongen. Carl Nicks, vida ansedd som en av ligans bästa guards, har gått vidare till Bucs. Receivern Robert Meachem har även han gått vidare. Man har blivit av med Tracy Porter, cornerback, Aubrayo Franklin, defensive tackle, och Jonathan Vilma är som sagt avstängd. Men Saints har också tagit in förstärkningar. En av dessa är linebackern Curtis Lofton från rivalen Falcons. Man har också förstärkt på defensive tackle med Broderick Bunkley och på guard med Ben Grubbs.

Saints har också anställt Steve Spagnuolo som ny defensiv koordinator för att ersätta Gregg Williams.

I draften hade man inte mycket att göra på grund av bestraffningen och ett byte 2011. Man fick inte välja förrän i tredje rundan. Då slog man till med ett väldigt intressant val. Man valde Akiem Hicks från the University of Regina in Saskatchewan. Du läste rätt. Saskatchewan. Hicks fick inte spela kvar på LSU efter att skolan hade brutit mot en del regler under rekryteringen. Han flyttade till Kanada istället. Det finns såklart frågetecken kring hur Hicks kommer att klara sig mot bättre motstånd men fysiskt har han mycket potential. I fjärde rundan valde sedan Saints ännu en intressant spelare.

Nick Toon är en stor receiver som saknar den där snabbheten men som kan spela i mitten av planen och ställa till bekymmer för mindre försvarare. Han har säkra händer och är bra i målområdet. Toon hade tio touchdowns sitt sista år i college. I femte rundan blev det en rotationsspelare i den imponerande atleten och safetien Corey White från Samford. I de två sista rundorna valde Saints att förstärka den offensiva linjen med en tackle och en guard.

Nycklar till framgång

Saints kommer att spela med ett hämndbegär. De tycker att de blev orättvist behandlade av ligan efter bounty-skandalen och om de kan vända det till något positivt så kan det motivera dem. Annars tror jag att offensiven kommer att vara bra och att mycket hänger på Saints försvar. Man får inte underskatta någon av rivalerna i divisionen. Alla matcher kommer att vara viktiga i en jämn division.

Följ ditt Saints: www.neworleanssaints.com/news-and-events


3: Carolina Panthers (9-7) är nära men inte riktigt där än. Cam Newton valdes som nummer ett i draften, kom in som en frälsare och tände ett hopp i Carolina. Från att ha varit obeskrivligt dåliga och slutat sist i hela ligan året innan så spelade man helt plötsligt jämnt med de bästa. Offensiven växte fram till något otroligt spännande och med lite collegespel och trickspel i deras playbook så var Panthers minst sagt underhållande förra året. Man gick från två till sex vinster på ett år. Då hade man också bud på ett par till då Panthers förlorade fem matcher med en touchdowns eller mindre. Man kan lugnt säga att Cam Newton har gjort Panthers mer än bara relevanta. De är roliga att se på och många tippar dem att vinna divisionen. Själv tror jag att de kan behöva något år till innan de är redo.

Panthers hade något ganska unikt förra året. Ett svårstoppat springspel bestående av tre olika spelare som alla bidrog med något eget. Den tunga och effektiva Jonathan Stewart kombinerad med den lättare men kvickare DeAngelo Williams bildar ett mycket spännande running back-par. Sedan får man inte glömma att Cam Newton sprang för över 700 yards och 14 touchdowns förra året. Nu har man dessutom skrivit kontrakt med Mike Tolbert, running back. En riktigt tung spelare som kan spela fullback och är svårstoppad nere vid mållinjen. Men där hade Panthers inte direkt några problem i fjol. Tolbert är bra på att fånga passar också. Panthers springspel har om möjligt blivit ännu bättre. Eftersom försvaret alltid måste fokusera på Newton så skapas det luckor för spelarna omkring honom. Det är en av anledningarna till att Panthers var det tredje bästa laget på marken 2011.

När Newton gick ut och sade att han skulle bli ”en underhållare och ikon” var det många som skrattade åt honom. Nu är det inte någon som skrattar längre. Efter den bästa säsongen av en rookie någonsin så är Newton på god väg att bli den ikonen. Senast var det prat om att han skulle få en gata uppkallad efter sig i Charlotte. Efter bara en säsong med laget.

Passningsspelet litar kanske lite väl mycket till Steve Smith. Även fast att veteranen än så länge är en mycket bra spelare så bör det vara en prioritering att hitta en bra receiver som kan ställa upp på andra sidan planen. Carolina har stora förhoppningar på att Brandon LaFell ska bli den spelaren men bakom honom är det tunt sedan Naanee har lämnat.

Försvaret hade det inte helt lätt förra säsongen och var rätt bedrövligt på det mesta. Men det finns talang på den sidan av bollen. Man förlorade tongivande spelare som Jon Beason, en av ligans bästa linebackers, och Thomas Davis, också linebacker, på grund av skador. Utan skador så är det fullproppat med talang på positionen. Linebackern James Anderson fick täcka upp för skadorna och var lysande förra året och man draftade den högt ansedda Luke Kuechly i första rundan. Den defensiva linjen är inte heller dålig, även fast man skulle önska lite vassare pass rush, utan problemet ligger i Panthers secondary i passförsvaret. Men man kan inte åtgärda alla problem samma år.

Förändringar sedan 2011

Panthers var rätt aktiva i free agency utan att dra till sig några stora rubriker och det känns som att man försöker bygga det här laget på rätt sätt. Ledningen förstår att de har en guldklimp i Newton och att de därför har den viktigaste beståndsdelen på plats för att bli en seriös utmanare. Men man tappade många duktiga spelare. Mike Goodson, RB/FB, Legedu Naanee, WR, och Jeremy Shockey, TE, har alla gått vidare till andra lag. Dessutom har man tappat en skock av linebackers. Bland tillskotten ser vi Mike Tolbert, en del spelare som ger bredd till den offensiva linjen och några safeties. Inte några stjärnspelare direkt.

I draften valde man Luke Kuechly med det nionde valet i den första rundan. Kuechly har varit ett under av produktion i college men kritikerna sade att han inte hade de fysiska attributen som krävdes. Men på arrangerade träningar och tester tystade han sina kritiker och sågs som ett säkert val inför draften. Han läser spelet bra, tacklar säkert och är bra i pass coverage. En spännande spelare. I andra rundan valde Carolina en tackle som heter Amini Silatolu. Han spelade för en liten skola men fick mycket uppmärksamhet för sina instinkter och sitt lite elaka spel. En av scouternas favoriter. Silatolu kan behöva lite finputsning men kommer troligtvis att gå rätt in i den offensiva startelvan.

I fjärde rundan valde Panthers en defensive end i Frank Alexander. En renodlad pass rusher som man lär rotera in. Med det andra valet i fjärde rundan blev det receiver. Joe Adams är en kvick snarare en snabb spelare som ger Panthers lite djup på positionen. Dessutom är han en bra returner och det behöver Panthers desperat. I femte rundan valde man en cornerback i Josh Norman. En lite större och starkare försvarare som fångar bollen bra. I de två sista rundorna valde Panthers först en punter och sedan en safety.

Nycklar till framgång

Cam Newton måste undvika det som man kallar en ”sophomore slump” och det handlar om att kontrollera förväntningarna. Panthers har ett lysande springspel. Låt det bära laget så att Newton kan fortsätta att växa. Försvaret måste prestera på en hög nivå och då hänger det på att veteranerna får hålla sig friska och att de unga spelarna tar ansvar. Panthers har ett tufft schema men slutspelet är helt klart inom räckhåll.

Följ ditt Panthers: http://www.panthers.com/news


4: Tampa Bay Buccaneers (6-10) var det yngsta laget i NFL förra året och Raheem Morris var den yngsta huvudtränaren i ligan. Det märktes. Onödiga straffyards på matcherna och dålig attityd präglade Buccaneers säsong. När det blev tufft lyckades inte laget ta sig upp igen och avslutade säsongen med tio raka förluster. Laget hade tagit ett steg tillbaka efter succésäsongen året innan. Josh Freeman, quarterback, likaså. Förändringar var tvungna att göras.

Buccaneers hade det mest intressanta uppehållet av alla lag i NFL. Tyvärr kunde inte ledningen rättfärdiga att behålla den unga tränartalangen Raheem Morris. Han gick istället till Washington. Ny huvudtränare i Tampa Bay är Greg Schiano från Rutgers University. Han väntas införa en striktare stil i ett försök att hålla sina spelare under kontroll. Utöver tränarbytet så spenderade Buccaneers pengar för att få in ny talang samtidigt som de gjorde en fin draft. Ett bättre springspel, en riktig receiver i Vincent Jackson från Chargers och en bra rutinerad tight end i Dallas Clark bör hjälpa Freeman att hitta rätt igen.

Förra året var det nästan smärtsamt att titta på Buccaneers offensiv. Ingen lyckades komma fri och man kunde se hur Freeman gick igenom första, andra och tredje medspelaren innan han kastade bort bollen eller blev tacklad till marken. Springspelet med LeGarrette Blount var ännu sämre och rankat tredje sämst i ligan. Blount är en stor back som måste få upp farten innan han blir farlig. Möter motståndarna honom vid linjen så kan han möjligtvis köra över dem för någon enstaka yard. Men han kan inte göra en sidoförflyttning och skapa sina egna möjligheter.

Försvaret släppte mest poäng i NFL. Springförsvaret var helt förskräckligt och fullt av dålig teknik och slarviga tacklingar. Jag tror att det unga laget skadades mer än något annat av att det inte var något träningsläger förra året på grund av strejken. Jag tror fullt på att Buccaneers har mycket mer i sig än de visade i förra året. De kan vara ett tuffare, smartare lag och det kommer veteranerna hjälpa dem att bli.

Förändringar sedan 2011

Vi har redan nämnt Buccaneers intressanta uppehåll. Till att börja med tog laget in receivern Vincent Jackson från Chargers. En spelare som har haft tre raka säsonger med minst 1,000 yards och 7 touchdowns, om man bortser från 2010 då han var skadad. Det kommer att göra underverk för Josh Freeman och lagets andra receivers. Som Mike Williams till exempel. Buccaneers andra supervärvning var av veteranen Carl Nicks, guard från Saints. Den här värvningen ska inte underskattas. Nicks är garanterat bland de tre bästa spelarna i NFL på sin position. Kolla på statistiken. Förutom att han är lysande på att blockera i springspelet så tillät Nicks bara sin motståndare att pressa hans quarterback i 0.68 procent av spelen förra året. Det kommer så klart att ge Freeman än känsla av trygghet och Nicks är en av anledningarna till att Drew Brees har sett så säker ut när han har klivit upp i fickan och undvikt pass rushen från kanterna de senaste åren.

Värvningen av Carl Nicks är inte den sexigaste i år men den kan visa sig vara den viktigaste. Bättre blockering i passningsspelet och en skjuts i springspelet kan ta Buccaneers offensiv en bra bit på vägen.

Men det slutar inte där. Bucs har fyllt på med talang till sitt secondary genom att ta in Eric Wright, senast i Lions. Då får man vänta sig att han kommer att starta tillsammans med Aqib Talib. Då har man veteranen Ronde Barber på bänken och sin nydraftade safety Mark Barron i mitten. Det börjar likna nåt. Lite synd att både Talib och Wright har haft problem med lagen på senaste tiden. Buccaneers skrev också kontrakt med Dallas Clark, tight end och Peyton Mannings snuttefilt från Colts. Till sist tog man också in Dan Orlovsky, quarterback. Man tappade sin tidigare backup Josh Johnson, quarterback, och släppte Kellen Winslow, tight end.

I draften så hade Tampa Bay ett intressant utgångsläge med flera tidiga val. I första rundan valde man Mark Barron, vida ansedd som draftens bästa safety, med det sjunde valet. Barron fyller ett stort behov och är den typen av spelare som kan komma in och spela bra direkt. I slutet av första rundan valde man också Doug Martin, running back. Bucs har inte varit nöjda med Blount som sin första running back. I Martin får man en spelare som gör allt bra och kan bära lasset i offensiven. Ett mycket bra val. I andra rundan valde man sedan en spännande outside linebacker i Lavonte David som har varit otroligt produktiv i college. Det tyder ofta på bra instinkter och rätt inställning. En spelartyp som Buccaneers försvar har saknat.

Sedan valde man inte förrän i femte rundan. Det blev inside linebacker i Najee Goode som liksom David är en polerad spelare som tacklar bra och hittar bollen kvickt. I sjätte rundan valde Bucs en cornerback i Tandy Keith som har de rätta fysiska attributen men som är mer av ett projekt. I sjunde rundan blev det running back och avslutningsvis en tight end i Keith Dunsmore. Den sistnämnda tyckte jag såg bra ut på Combine-träningarna. Men det är alltid vanskligt att lägga för mycket vikt vid ”the underwear olympics”.

Nycklar till framgång

Josh Freeman är bättre än vad vi såg förra året. Men med ett nytt spelsystem och många nya spelare så kan det ta lite tid innan allt klickar. Men både offensiv och defensiv bör vara bättre än förra året. Tyvärr för Bucs så är konkurrensen stenhård och varje match lika viktig. Schemat är tufft och det blir svårt att vinna mer än 6-7 matcher. Men det viktigaste för det här unga laget är att få in lite hopp och framtidstro och fortsätta att arbeta hårt.

Följ ditt Buccaneers: http://www.buccaneers.com/news


Övriga divisioner

AFC East
NFC East
AFC North
NFC North
AFC South
NFC South
AFC West
NFC West


Hur tror du att NFC South slutar?

Nyheter

To Top