Då var ännu en veckas matcher spelade och här går vi igenom alla matcherna inom AFC West, något kortfattat om allt det som hände mellan slantsingling och avblåsning. Denna gång är det veckan 5 det gäller
Det var ett par riktigt jämna och underhållande matcher som bjöds på av lagen i AFC West. Inför veckan skrev vi om hur dessa lag levererat över förväntan och hur divisionen verkligen bjudit på fin fotboll från samtliga lag. Det fortsatte denna vecka med tre riktigt spännande och underhållande matcher.
Kansas City Chiefs – Tennessee Titans
Matchens bakgrund: Chiefs hade inlett säsongen med fyra raka vinster och hälsade på i Tennessee med självförtroendet på topp. Titans sträckte på sig efter att ha förödmjukat New York Jets veckan innan och hoppades kunna fortsätta i samma manér. De hade dock en allvarlig skada, quarterbacken Jake Locker var borta och fick ersättas av veteranen Ryan Fitzpatrick. Skulle det bli en enkel match för Chiefs?
Kick-off: Det blev en underhållande match mycket tack vore två fantastiska försvar. Det var också glädjande att se hur Chiefs vågade spela en annan typ av fotboll än de visat tidigare. Jamaal Charles, deras explosiva running back, fick springa med bollen 22 gånger och lyckades därmed skrapa ihop 108 yards. Dessutom fick Alex Smith kasta bollen lite längre än vi är vana vid. Hans kastade också en alldeles bedrövligt interception, han hade en fri ficka, fri sikt och fri spelare men kastade bara en väldigt dålig boll. Återigen gör försvaret en kanonmatch och de lyckas ofta få press på quarterbacken med enbart fyra spelare. Dontari Poe, nose tackle som de dryftade 2012, levde i söndags onekligen upp till förväntningarna som ställs på ett val i först rundan. Riktigt bra på att både stoppa springspel och penetrerar fickan. Det märktes dock att försvaret överraskades av Ryan Fitzpatricks spel när fickan gick sönder, framförallt när han sprang för flera yards. Troligen är det mer en effekt av att deras game plan inte förutsåg sådant spel än att de inte skulle klara av att hantera en mobil quarterback. Annars får vi se det vecka 6 när de möte Raiders och Terrelle Pryor.
Matchens utropstecken: Tyvärr Chiefs-fans, men det går till Ryan Fitzpatrick i Titans. Han sprang bollen, rörde sig smidigt i fickan och ibland glömde man vem det var som egentligen spelade. Väldigt kul att se honom våga använda kroppen och att Titans tränare verkligen utmanade honom att spela efter en game plan inte allt för främmande för deras starter Jake Locker.
Denver Broncos 51 – 48 Dallas Cowboys
Matchens bakgrund: Denver Broncos var obesegrade och lika stora favoriter inför denna match som de varit hela säsongen. Lars Thorman sa på NFL Supporters podcast att Cowboys spelar som bäst när de är stora underdogs. Frågan är om ens han kunde ana vilken match det skulle bli.
Kick-off: Denna match var ett totalt poängkalas som avgjordes tack vore en present från Dallas quarterback Tony Romo. Med bara 2 minuter kvar av matchen kastar han en interception till Broncos cornerback Danny Travathan, som gör ett fantastiskt spel när han dyker och fångar bollen. Även om Tony Romo gjorde en helt fenomenal match är det också han som kastr bort den. Vad vi fick se i frågan om Broncos är att de inte är oslagbara. De gör en underbar match offensivt och de visar en enormt styrkebevis i att kunna ta så mycket poäng när det behövs i en shoot-out av detta slag. Det var tydligt att det är svårt mot så många offensiva vapen. Cowboys försökte kontrollera Wes Welker, vilket de gjorde bra under matchen, men det gav utrymme åt andra spelare och framförallt åt Julius Thomas, tight end, som hade en kanonmatch med 122 yards och 2 touchdowns. Det finns helt enkelt för många spelare att sprida bollen till. Defensivt lyckades ett aggressivt Dallas hitta luckor att utnyttja. Jg har ofta sagt att Broncos har sin största defensia svaghet i deras cornerbacks och det var vad Cowboys vågade attackera. Djupa passningar för att utmana Broncos passningsförsvar och för att Cowboys helt enkelt litade på sina skickliga receivers. Det är hårt att säga att Broncos försvar spelade dåligt, det var snarare att Cowboys anfall spelade alldeles fantastiskt. Jag tror också att Denverspelarna slappnade av för mycket efter att de tagit ledningen med 35 – 20, och det var precis bör Cowboys drog på gasen. Är man Denversupporter behöver man inte vara riktigt orolig än, det var lika viktigt för andra lag som för Broncos själva att inse att de fortfarande kan förlora.
Matchens utropstecken! Vet ni hur många punta det var den här matchen? En. En enda punt. Det ger en viss bild av hur offensivt dominant den här matchen verkligen var, att nästan varje drive slutade i poäng. Det såg stundtals ut som om man kollade på en collegematch där anfallen på båda sidor bara körde över försvaren. Om det är kudos till anfallet eller dålig spel av försvaret låter vi förbli osagt.
San Diego Chargers 17 – 27 Oakland Raiders
Matchens bakgrund: Oakland Raiders fick tillbaka sin startande quarterback Terrelle Pryor från hjärnskakningen som höll honom borta veckan innan. San Diego Chargers hade imponerat veckan innan och Philip Rivers hade spelat sin karriärs bästa matcher. Det skulle bli en tuff kamp mellan två heta rivaler.
Kick-off: Det började väldigt bra för hemmalaget Raiders. Försvaret lyckas fånga in säsongens första interception redan på det tredje spelet, efter missförstånd mellan Philip Rivers och hans receiver Eddie Royal. Istället hamnade bollen i händerna på Usama Young, safety, som ensamt fick plocka ned bollen och sen springa fram den lite yards. Raiders offensiv kliver ut på planen, ”fakear” ett springspel och Terrelle Pryor skickar en djup boll till Rod Streater och vips är matchens första touchdown ett faktum. Därefter fortsatte Chargers att ha problem och Raiders ha en hel del som gick sin väg. Pryor lyckades med sina 10 första kast och plockades dessutom en del yards genom att springa med bollen. Så såg ungefär den första halvleken ut. Men i andra halvlek kom Chargers in på planen hungriga. Försvaret spelade betydligt bättre, dels tack vore bättre individuella prestationer från deras spelare men också för ett mer konservativt anfallsspel från Raiders. De lyckades störa Raiders receivers i deras routes bättre och fick kontroll på springspelet. Raiders spelade lite fegt som sagt, försökte springa bollen trots att Rashad Jennings, running back, skadade sig i första halvlek. Det såg tamare ut utan honom. Offensivt fick Chargers också bättre fart, mycket tack vore en favorabel match-up mellan två rookies. Chargers wide receivers Keenan Allen hade en riktigt bra andra halvlek mot Raiders cornerback DJ Hayden. Dessvärre för Chargers skadade sig även deras running back Ryan Mathews, som ersattes av en personlig favorit i Danny Woodhead. I andra halvlek backade Raiders försvar från att köra så mycket man-man som de gjorde i första halvlek vilket gav Antonio Gates mer spelutrymme. När Chargers började få igång en offensiv rytm är det en farlig enhet.
Matchen var spännande och jämn rätt igenom. Det var bättre försvarsspel från båda lagen än väntat, om man bortser från Chargers problem de första 10 minuterna. Raiders vann matchen mycket tack vore att man lyckades tvinga fram fem turnovers, varav en fumble som Charles Woodson gjorde en touchdown på. Den typen av spel är matchavgörande i så pass jämna tillställningar och skapar ett rejält momentum. En storspelande Terrelle Pryor måste nämnas. En riktigt bra match med en passer-rating på 135,7 bakom en offensiv linje med två reserver, en reservs reserv, en reservs reservs reserv och en starter. Imponerande!
Matchens utropstecken: När Charles Woodson sprang in med sin 13:e touchdowns som defensiv spelare tangerade han NFL:s rekord och delar den platsen med Darren Sharper och en f.d Raider i Rod Woodson. Riktigt kul för Woodson att hamna i rekordböckerna och hans kommentar om det säger en del om självförtroendet:
”It says I’m one of the greatest to ever play this game.”
Ställningen i AFC West
Denver Broncos 5 – 0 – 0
Kansas City Chiefs 5 – 0 – 0
Oakland Raiders 2 – 3 – 0
San Diego Chargers 2 – 3 – 0
Fortfarande två obesegrade lag i divisionen, även om det var väldigt nära för både Broncos och Chiefs att respektive match skulle slutat med en förlust. Oavsett hur nära det har varit är det väldigt bra fotboll från båda lagen och det talar mycket om hur stark divisionen är med två så starka lag. Raiders och Chargers får försöka hänga med bäst de kan. Nästa vecka har vi ytterligare ett möte inom divisionen när Raiders hälsar på Chiefs i det röda havet som är Arrowhead Stadium.
